Två personer, olika platser, en blogg

Äntligen kom jag i väg till fotbollsarenan för att se laget i mitt hjärta. Det var första gången i år, och vilket perfekt tillfälle för live-fotboll. Strålande sol och närmare 25 grader varmt. Tyvärr var motståndet inte det roligaste laget och matchen blev därefter (eftersom vårt lag inte heller är världens roligaste). Dock hade hemmalaget många chanser de första 15 minuterna men sen hände inte så mycket mer innan bortalaget gjorde 0-1. Som tur var kvitterades det i andra halvlek men så  mycket mer hände inte, det var vårt lags första mål på sisådär 340 minuter . Hur som helst så är det alltid kul att se fotboll live och det bjöds på både korv och glass, precis som det ska vara. Nästa match jag kan se blir inte förrän i augusti. Då hoppas jag på lite roligare fotboll och fler mål.

Bredvid oss stod en kille som under hela matchen pratade i telefon. Det lät som han refererade matchen men på ett oerhört torftigt sätt. Det enda han sa var: "Away safe", "away attack", "home safe", och "home attack". Nån som kan förklara detta?!

Nu är det läggdags för mig, ska läsa lite i min bok. Jag håller på med del två av "Vill du ha din frihet får du ta den", biografi i tre delar (typ 1000 sidor totalt) över Ulf Lundells liv och karriär. Kan jag rekommendera om man är intresserad av att veta mer om honom.

Natti natti!

Det här är ju helt otroligt - hur kan Robin Söderling ha slagit ut självaste Rafael Nadal i självaste Franska öppna? GRUS för sjutton!! Det hade vart en match att se...

Men jag har kikat på en annan match idag, nämligen Kalmar FF - Helsingborg. En vänlig bror skickade än länk till en rolig sida där matchen streamades i riktigt fin kvalitet. Första gången jag fick se KFF spela en match i år - i vanliga fall är det radiosporten som gäller. Och sicken tur jag hade, som fick se ett BRA spel av KFF och två mål, ett spelmål och ett på frispark, som visserligen styrdes in av en Helsingborgsspelare i muren, men ändå! Sobralense och R. Elm stod för målen, och hur mycket man än gillar Tobbe Carlsson, så är det ändå trevligt att det inte var två backar som gjorde målen idag...

Sen på tv4-sporten visade de Zlatans senaste konststycke, ojoj den karln alltså, han kan ju göra mål hur som helst..

NU är det Sportspegeln.

Häromdagen gjorde jag linsbiffar för första gången någonsin. Har bara gjort bönbiffar tidigare och de har mest fallit sönder när det var dags att steka så jag hade inga större förhoppningar på linsbiffarna. Men det blev både bra och supergott! Hämtade lite tips och ingredienser från diverse recept på internet och hittade även på lite själv.

Bilden går att klicka på.

Den där (inte så bildsköna) smeten innehåller ungefär:

2 dl kokta röda linser (kokta i buljong, lite spad kvar i smeten)
1,5 rödlök (lite riven, lite hackad)
2 pressade vitlöksklyftor
persilja
sambal oelek (kanske 1 tsk. Eller 2)
massa sojamjöl. Massa vetemjöl. Och sen lite mer sojamjöl. Försökte komma fram till en bra konsistens.
örtsalt, svartpeppar, chilipeppar

Tror det var ungefär allt.. kanske.

Sen skulle de stekas. Insåg att det var lättast att slabba i smeten direkt i pannan och sen bara platta ut den lite. Funkade hur bra som helst. Stekte i olivolja.



Och så kokade jag lite potäter och hackade lite rödlök och gurka. Hade egentligen velat ha gräslök men de hade inte det i affären! Booo. Men jag hade lite dill i frysen så jag dillade lite på potatisen iaf.



Och det blev helt många portioner över! Hur bra som helst.

Sista tyskan idag och det slutade bra! Nu blir det distansstudier för hela slanten fram till 8e juli.. HUR ska jag palla att plugga mitt i sommaren? Det är den stora frågan... och svaret är: jag låtsas att jag är brittisk! Deras sommarlov börjar inte förrän ett par veckor in i juli (well, grundskolorna iaf - här gäller det att lura sig själv), så nu går vi in i summer term!

Sen att de inte börjar skolan förrän mycket senare på hösten är ju en annan femma..

Annars kan jag låtsas att jag är en hårt arbetande person (med lön, ojoj, det hade vart fint). Och har lagt min semester i augusti. Hela fyra veckor får jag, det är ju rätt standard. Om man då bortser från att jag kommer skriva omtenta den 21a augusti (eftersom jag missar distanskurstentan - är redan i London då). Så alltså kommer jag ha den hängande över mig.. Men hey, misströsta ej! Jag kommer ju vara helt ledig 22-31 augusti! 10 DAGAR! Då ska det minsann solas och badas och sånt. Super sweet!



Sån här blå himmel ska det vara hela sommaren.

Del 2 handlar om strukturerad prokrastinering.

Jag har lagt mitt jobbsökande på hyllan lite nu eftersom jag har fått sommarjobb och ändå inte kan ta ett jobb förrän tidigast i augusti. Men den här veckan har jag faktiskt sökt två jobb ändå. De lät så bra att jag tyckte att det kunde vara värt det. Det ena är i Norrland och det andra i Stockholm. Jag skulle bli överlycklig om jag överhuvudtaget kunde få nåt av dem men att flytta till Norrland har jag kanske inte tänkt igenom så noga. Men jag tycker inte att det är så mycket att fundera över än, jag får helt enkelt fundera på det OM jag skulle få det.

I e.m. åker jag och hälsar på min mamma över helgen så det kanske inte blir så mycket skrivet här. Hoppas ni klarar er bra ändå och att helgen blir kanon i solskenet. Måste säga att jag är lite besviken över att jag inte fått några kommentarer på klockorna, särskilt eftersom jag faktiskt vet att åtminstone några stycken har varit här och läst sen jag la upp bilderna. Så nu hoppas jag på bättring över helgen, jag behöver hjälp att välja! Kan jag åtminstone få en kommentar från dig Liz!

Njut av solen och livet!

Ofta tycker jag att det inte händer nånting med min kropp trots att jag är ganska duktig med träningen och till och från duktig med kosten. Jag har väldigt svårt för att gå ner i vikt men lätt för att gå upp i vikt, skittrist och känns lite hopplöst ibland. Siffrorna på vågen är alltid desamma nuförtiden och när jag ser mig i spegeln ser jag ingen förändring. Om det är någon som känner igen sig i det här kan jag tipsa om att mäta kroppen istället! Mät dig själv runt rumpan, magen, bröstet, överarmar och lår. Igår när jag rensade ut bland gamla papper och tidningar hittade jag ett papper där jag en gång skrivit upp mina mått, för nästan exakt fyra år sedan (när jag hade min viktpeak). Jag tänkte att jag skulle mäta igen, mest för skojs skull för att se om nåt har hänt. Och det hade det! Helt plötsligt hade jag svart på vitt att jag faktiskt har minskat i omfång, alla mina mått hade minskat med minst 3 cm. Det kändes väldigt upplyftande att t.ex min rumpa har minskat med 6,5 cm och min mage med 5 cm! Det är kanske inte så mycket egentligen men det gjorde min dag mycket ljusare.

En annan sak som gjorde min dag lite ljusare är att jag köpte en somrig tunika. Jag får alltid en liten high av shopping, det är så härligt att gå hem med en påse i handen. Jag hade en rabattkupong så det var mest därför jag tog mig en titt. Och tänka sig, jag hittade nåt.


Somrig i tunn, halvt genomskinlig viskosblandning

Dagen bjöd också på lite fika på uteservering, så mysigt så men lite väl blåsigt. Det började med S och jag men utökades med tre (och en bebis) till efterhand som vi träffade lite folk vi känner. Efter fikan gick S och jag och tittade på klockor. Jag fyller snart år och tar examen så jag funderar på att önska mig en av pappa. Just idag var det en representant från Guess i butiken och han hjälpte mig jättemycket, sånt tackar jag för. Dessutom bjöd han på cider och nötter :) Gulle. Jag hittade en jättefin men kan inte bestämma mig om jag vill ha med svart eller vit urtavla. Så nu behöver jag lite smakråd av alla som kan tänkas vilja hjälpa till!

Vilken är finast?

Jag har vart krasslig sen i söndags och bestämde mig för att ta det lugnt veckan ut. Hade tänkt ta en sväng till stallet för en uteritt men cykeln blev ju stulen så den idén gick ju åt skogen. Men till saken - gaaah vad tråååkigt det är att inte göra nåt vettigt! Det enda jag gör just nu är att vara hemma, försöka plugga, dricka kaffe med the Mo och typ slöa. Klättrar på väggarna samtidigt som jag blir helt orkeslös. Nej, bring on nästa vecka och lite styrketräning och friskhet, s'il vous plaît!

Imorgon ska jag till skolan iaf, sista lektionen för den här terminen. Gött, men lite trist också - det har vart en rätt fin klass ändå.

Har nu bokat hembiljett från London också. Kommer vara där 8-31 juli i år, ska bli super sweet!










Kommer nog vara 2 veckor i London, och sen sista veckan på farmen:








Oj här blev det bildexplosion. Men åååh, jag längtar.

Jahapp, i nästan två månader fick jag äga en fantastisk hallonröd cykel. Men idag var det slut på de lyckliga dagarna: min cykel är borta. Och självklart har jag glömt skriva ner ramnumret ("nejmen, inte tar nån min cykel inte").

Så är det nu någon i Lund som har sett en hallonröd Kungs Visborg 28", utan skavanker och konstigheter, men antagligen med uppklippt lås - hör av er!

What a beaut.



 

För några dagar sen fick jag, av en slump, veta att mitt gamla ex har blivit pappa. Det faktum är i sig inte jobbigt men att bli påmind om honom är skitjobbigt. Det är konstigt att jag bryr mig fortfarande, det har gått så många år. Eller det är egentligen inte så att jag bryr mig men varje gång något händer som gör att jag påminns om honom så tänker jag på honom i flera dagar efteråt. Det är verkligen inte så att jag går runt och har några romantiska tankar om honom och det är inte heller så att jag går och tänker på hur det var utan det är snarare så att jag går runt med en klump i magen som är han liksom (if that makes sense). Att bli påmind strör salt i såren som borde vara läkta men som tydligen inte riktigt är det. Han har gjort mig illa och påverkat så mycket den jag är och sånt glömmer man inte så lätt tyvärr. Jag var med honom under några år som var väldigt viktiga för hur jag skulle bli, jag tror mycket hade sett annorlunda ut om jag inte hade träffat honom då. Men oftast tänker jag inte på honom alls, det är bara då och då som de tankarna dyker upp och är lite svåra att bli av med igen. Men nu har jag skrivit av mig det och fr.o.m. nu ska jag inte tänka på honom mer för den här gången, kanske aldrig mer!

Över till nåt helt annat, jag fick ett jobb igår (tjooohoo)! Inte så mycket att hurra för egentligen kanske, eftersom det bara är 2,5 dag, men det känns ändå skönt. Det innebär i alla fall lite kosing som jag är i stort behov av. Jag ska jobba som rösträknare i EU-valet :) ska faktiskt bli spännande. Så nu ska jag uppmana alla jag känner i den här stan att rösta så att jag får mycket att räkna!

Och så över till nåt heeeelt annat, jag har upptäckt en ny grej som jag har blivit lite addicted to. Nämligen Knäckis med havssalt! Har du inte provat så gör det! Det är suuuuupergott! Jag har inte kollat på näringsinnehållet och inbillar mig än så länge att det är inte alltför onyttigt snacks. Men jag kanske borde ta en titt för att veta. Risken är då att jag blir ohyggligt besviken och inte kan äta det mer.


Idag är första dagen på sommarlovet. Jag borde tagit sovmorgon eftersom vi var på quiz (det gick sådär) och drack öl igår och det blev lite senare än en vanlig tisdag. Men jag gick upp vid åtta för jag ska ändå försöka få lite gjort idag. Jag ska städa, tvätta och träna. Det låter ju skitkul att fira in sommarlovet med.

Aah, sånt här är så jävla jobbigt när allt är illa, men så jävla viktigt!!
              

                   

Lite blandat från festen i lördags (i en miniversion). Lägg särskilt märke till den mänskliga pyramiden!




                                  

Jag älskar våren! Det är underbart när allt är sådär grönt som det bara kan bli, allt är nytt. Jag älskar att vara utomhus, det gör mig lycklig ända in i själen när det ser ut såhär. Bland det bästa med den här staden är att naturen finns precis runt knuten.

Mannen som talar med hundar, programmet som går på tv4+, har fastnat ordentligt hos mig nu. Har aldrig riktigt kollat på det tidigare, mycket på grund av det hemska namnet men även för att jag ogillar program som bara verkar gjorda för att dra stor publik. Vilket väl egentligen alla tv-program är, så där säger jag emot mig själv. Anywho, i februari pajade min rygg och under en vecka var det enda jag kunde göra ligga i sängen eller stå/gå långsamt. Då blev det mycket tv-tittande. Jag kollar annars väldigt sällan på tv dagtid, men den veckan gjorde jag det och fastnade särskilt för Cesar Millan.

Jag vet att det finns många olika åsikter om det programmet, att de metoder han använder är fel, att han är för hårdhänt, berömmer för lite etc. Men jag har personligen fått massor med aha-upplevelser. Vissa av metoderna har jag konsekvent använt mig av när jag hanterat olika hästar, och mycket är sånt man måste göra när man håller på med hästar. Oavsett hur dominant en hund kan bli så väger den för det mesta rätt mycket mindre än en människa, medan en häst kan krossa dig på två sekunder om den skulle vilja. Alltså måste man vara ledaren i förhållandet häst - människa, annars funkar inget. Sedan att en häst inte har samma instinkter som en hund och ju faktiskt är ett helt annat djur är en annan sak, metoderna påminner mycket om varandra.

Det är en rätt häftig känsla när man på 20 meters avstånd kan få en 400-kilos häst att exempelvis byta riktning, bara genom att ändra sitt kroppsspråk en aning. Eller få en häst att stanna i sin box (med öppen dörr) medan man hämtar maten, genom att visa att man fortfarande vet vad hästen håller på med, även om man har vänt ryggen till. Ofta har jag pratat med folk om konsekvens - man måste bestämma att något ska vara på ett visst sätt och sen hålla sig till det. En häst förstår inte svenska, den förstår ens rörelser och kroppspråk. Sånt som Cesar pratar om, exempelvis att man ska "claim your own space", är något som är vardagsmat för hästfolk.

Detta är självklart för de flesta (men långt ifrån alla...) som håller på med hästar. Vad som förvånar mig är varför jag aldrig funderat över sånt här i ett hundperspektiv. Jag har aldrig ägt en hund, men vid olika tillfällen haft arbeten där det ingått hund. Senast förra året i Tyskland, när jag arbetade med hästar men fick en fantastisk Australian Shepherd på köpet. Hon var fyra år, väldigt väluppfostrad och enligt mig helt underbar. Men hon hade vissa problem, som att hon var reserverad mot främlingar, skällde jättemycket på brevbäraren och kunde försvinna iväg ibland om jag red i paddocken. Hade jag tänkt på henne mer som en häst vid de tillfällena hade jag nog kunnat göra något åt det, men just där och då var hon bara en underbar hund, med lite småfel som man fick ta.

Well.. Alltså jag gillar Cesar Millan och förstår hans metoder till största del. Jag önskar attjag själv kunde skaffa mig en hund på riktigt, det skulle vara så kul att få träna en hund själv, och se hur det skulle gå.

Det här är en Australian Shepherd. "Min" aussie var svart och vit och adorable, men kanske inte riktigt lika lydig som den här Mojo..

Nu har jag typ skrivit klart hemtentan i konflikthantering, endast lite finslipning återstår. Nu har jag då bara sista inlämningsuppgiften i rekrytering och urval kvar. Inte alls mycket men känns skitjobbigt, och omöjligt att hitta motivationen. Egentligen borde jag bara ta tag i det så att jag sen kan gå ut i det fina vädret. Men det är så s v å r t !! Önskar att jag kunde bli klar till kl 15 så att jag kan springa en runda när solen fortfarande skiner, vi får se hur det går. Efter morgondagens seminarium är det sommarlov, så det är bara att hänga i tills dess!

Jag har precis ätit lunch, det blev thaigryta med nudlar. Jag har ärvt receptet av Liz och det är fantastiskt gott. Det är bara att häva ner lök, vitlök, kokosmjölk, röd currypasta, chili, corn, vattenkastanjer, minimajs, bambuskott (och lite champinjoner tog jag också) i grytan och sen är det nästan klart. Enkelt, snabbt och hur gott som helst!

Gryta!

Idag blir det som sagt lite löpning och jag hoppas att det går bra. Resten av veckans träningsplan ser ut såhär:
Tisdag: Lunchspinning eller power walk beroende på vädret
Onsdag: Morgonpromenad och body step på kvällen
Torsdag: Functional moves på morgonen och sen body combat eller power walk på kvällen beroende på om jag är hemma eller hos mamma
Fre-Sön: Kan bli spinning, pump och core eller power walk och löpning beroende på om jag är hemma eller hos mamma.

Nu när skolan är slut har jag bestämt mig för att köra hårt med träningen i en månad fram till jag åker till Norge. För sen blir det ingen träning alls knappt på fem veckor, fy vad jag kommer att sakna det.

För övrigt ska jag på lägenhetsvisning ikväll. Det ska bli spännande, det är första gången för mig. Dock är lägenheten inte till mig tyvärr.

Jag har umgåtts med min kära far hela dagen och vi har hittat på en massa. Mest pensionärsaktiviteter, som vi tycker är kul trots att vi är rätt långt ifrån pensionärer båda två. Först gick vi en tipspromenad uppe på fina berget. Den var lite för lätt, jag gillar bättre när man inte är helt säker på alla frågor. Idag var det bara en som vi fick gissa på, och en som vi fuskade lite på (skämmes!). Det har varit strålande väder nästan hela dagen så det har varit underbart att vara utomhus. Efter tipspromenaden åkte vi på en hem- och trädgårdsmässa. Den är mest till för dem som har hus och trädgård men vi tyckte ändå att det var kul att gå omkring och titta lite. Efter det åkte vi ut till travet där de hade nån form av öppet hus. Vi var där bara en liten stund och tittade. I eftermiddag har vi gått en runda på stranden, underbart härligt! Det har varit en toppendag helt enkelt utan stress och plugg.

 

Är det inte underbart så säg? (Det ser lite mörkt ut men det var strålande sol)

Jag fick faktiskt en present av pappa också, en spikmatta! Det är sant. Spikmattor har börjat användas mer och mer här och ska vara bra för en massa saker. Den jag har nu sägs kunna lindra ryggskott, träningsvärk, stelhet, ischias, stress, huvudvärk, sömnproblem m.m. m.m. Den har 600 spikar, väldigt stora och vassa. Man ska ligga på den minst 15 min åt gången, men helst mellan 20 och 40 min. Efterhand som huden vänjer sig kan man öka tiden. Spikarna går inte igenom huden men det blir tydliga märken i huden efter dem.

Eftersom jag har stora problem med min rygg skulle detta kunna vara en kanonbra investering om det visar sig funka. Jag hoppas, hoppas, hoppas att det gör det! Jag har redan hunnit prova den idag och det kändes faktiskt toppen. De första fem minuterna gjorde det väldigt ont, men det var inte outhärdligt. Därefter kändes det mest som att ligga på ett hårt underlag men det gjorde inte ont och huden blir varm. Det blir ett rejält tryck mot ryggen men det kan man själv variera genom att lägga ner benen, lyfta upp dem, ha armarna över huvudet eller lägga en handduk under till exempel. Efteråt kände jag mig lite mörbultad, ungefär som efter en ordentlig massage. Det kändes väldigt skönt, särskilt på de ställen i ryggen där jag har som mest ont. Det här ska jag nu försöka göra varje dag och förhoppningsvis kommer min rygg att bli bättre. Spikmattan ska också göra en piggare eftersom endorfiner frigörs. Jag får berätta mer om hur det går när jag har använt den ett tag.

Min spikmatta


Många och långa spikar


Här ligger jag

Min prickiga rygg efteråt (det är sjukt svårt att fota sin egen rygg, så det här var det bästa jag fick till)

Gårdagen var rätt så random, men helt fantastiskt random! Som välkomstdrink fick jag en slumpad drink gjord på vodka, sambuca och sprite (nej, att blanda sambuca i drink är ingen höjdare - jag gjorde det värre genom att hälla i lite cola också - men hejhå vad skoj det var ändå). En annan fick typ vodka, gin och vispad grädde, haha! Det var slumpade uppdrag under kvällen där bland annat en mänsklig pyramid byggdes och en kondom var inblandad i ett annat uppdrag, dikter skrevs och skulle man på toa fick man lotta om turordningen. Där var även random snacks, och en megafon och en lilarutig kostym och massa trevligt folk och jagudvetvad. En väldigt väldigt rolig fest och partajet pågick halva natten.

Och idag så vaknar jag upp... inte egentligen särskilt bakis, men sjuk! Har känt mig lite småkrasslig men tänkt att det bara har med pollen att göra, men nu är det en rejäl förkylning. Trist, men så är det. Ska nog bädda ner mig nu igen.

Jag kom nyss hem efter en heldag ute i obygden. Det var riktigt trevligt att träffa släkten och kyrkan var ok den också. Men det blir alltid lite långtråkigt när prästen ska tjöta, och träsmaken kommer smygande. Konfirmanderna var duktiga dock. Jag lovade ju visning av dagens outfit (hoho, känns komiskt att skriva det). Jag är allt annat än en fashionista men eftersom Liz åtminstone är intresserad kan det vara kul att visa upp sig nångång.

Vad tycks? Själv gillade jag blusen direkt när jag såg den och det är i alla fall det viktigaste, haha!



Noterar att jag är hemma 21.30 en lördagkväll. Trist men känns ganska ok också. Jag har festat mycket på sistone och kan behöva en lugn helg. Dessutom är jag 70 kronor rik. Det kommer man inte långt på i den här staden i alla fall. Om inte detta är nog som ursäkt är jag också så mätt så att jag knappt kan röra mig efter konfirmationsmiddag bestående av stor buffé, rabarberpaj med vaniljsås och däremellan en massa godis.

Hoppas du har en roligare kväll, Liz, och även alla andra som kan tänkas läsa förstås! Det där rosévinet blir jag lite avis på.. So long!

Oh, jag gillar skarpt att Lex låter som att det här är en modeblogg! Vi ska få se hennes blus!

Alltså nu är jag faktiskt seriös, jag vill se blusen. Vi bor ju inte på samma ställe så om man kan få se lite utstyrslar över datorn så är ju det skoj. Kanske börja med dagens outfit? Hehe. He.

Nu vet jag inte längre om jag är seriös eller otroligt ironisk. Ok, med blusen är jag seriös, med dagens outfit är jag ironisk.

Jag har iaf shoppat lite idag. Handlade för över 700 spänn på H&M, ohmygod hur är det möjligt två dagar innan löning csn? Men det var sånt som jag verkligen behövde (hahaha), sånt som jag egentligen skulle väntat med att köpa till nästa vecka, men nu lånade jag av mig själv två dagar i förtid istället.. alltså får jag inte handla nåt till mig själv förrän i slutet på juni antar jag. Det är hårt att vara student. Lat student dessutom, utan extrajobb.

Har GRYM träningsvärk i benen idag efter passet i gymmet igår. Gött men plågsamt. Snart (ok, om några timmar...) ska jag börja preppa inför kvällen, ska vara helsvart med illrosa naglar och rosévin i blick. Inflyttningsfest i nomansland (andra sidan Lund), here i come!

Det blev en power walk på en timme och en kvart i morse halv nio innan frukost. Det kändes himla bra, det är ett jättebra sätt att börja dagen på tycker jag. Men det hör inte till vanligheterna att jag gör det, särskilt inte på lördagar. Men det blev en tidig kväll igår så då funkar det. Fredagsspinningen igår gick över förväntan, när jag väl  var där kände jag mig riktigt laddad så jag bestämde mig för att ge järnet. Klarade knappt av att cykla hem efteråt.

Idag ska jag hem till bygden och gå på konfirmation för min kusin. Ska bli skoj, jag har inte varit på en konfirmation på 7 år. Jag var på jakt efter en klänning igår att ha på mig men hittade en blus som jag blev helt kär i istället. När jag hade köpt den tålde inte min skrala budget en klänning också så det får bli blusen på idag. Men jag gillar den skarpt så det gör inget att det blir byxor till. Ni ska få se den sen! Hej så länge!

Idag har jag både varit väldigt duktig och väldigt.. inte alls duktig. Jag började bra, med att bara snooza i en kvart eller så, och sen gå upp och börja förbereda mig mentalt på att dra till gymmet. Efter frukost och obligatoriskt morgonsöl (morgon-söl, inte morgons-öl, haha!) försvann jag bort till gymmet, körde igenom mitt program och lite till och tyckte det vart alldeles väldigt trevligt.. Fuskade ingenstans och la till lite extra vikt på några övningar.

Så man tycker ju efter en sån kickstart på dagen borde jag fortsatt i samma anda. Men jag vet inte riktigt vad som hände, jag tror det blev lunchsöl och eftermiddagssöl och kaffesöl och jag vet inte allt, och istället för att göra klart sista inlämningsuppgiften och belöna mig själv med shopping (som var planen) har jag gjort... ja, nåt måste jag ju gjort. Duschat my beloved gummiplantor har jag gjort iaf, och kikat på Cesar, och storhandlade mat gjorde jag också. Men jag glömde avboka spinningen i tid så nu har jag fått min första varning. Kanske borde gjort som Lex där och stuckit och spinnat trots att jag inte tänkt göra det (och inte hade nån lust), men min kropp vill nog vila efter gymmet i förmiddags har jag en känsla av...

Hoppas ni får en fin fredagkväll!

Om en timme har jag precis hoppat upp på spinningcykeln för ett svettigt pass. Känner inte för det nånstans just nu! Har ingen lust, ingen ork, men eftersom det bara är en timme kvar är det för sent att avboka. Ganska bra i och för sig så att man inte bestämmer sig för att stanna hemma i soffan i stället i sista stund. Jag vet ju att det kommer att kännas ok när jag är där och helt fantastiskt när jag är klar, men just nu vill jag verkligen inte. Inget annat att göra än att tvinga i väg mig själv bara. Jag har tränat duktigt hela veckan så får ju försöka hålla i det hela veckan ut.

Inget nytt med att alkohol är ett gift och ingen bra kombination med träning. Men varför egentligen? Jag har inte funderat så mycket över det innan. Jag vet att det inte är bra/nån idé att träna efter en fyllekväll och jag har hört rykten om att det tar flera dagar innan man kan tillgodogöra sig träning igen. Men jag har inte tagit reda på exakt vad det är som händer i kroppen. Precis som med allt annat som gäller kroppen så är detta ett snårigt område där det verkar finnas lite delade åsikter om rätt och fel. Men Liz, eftersom du frågade var jag ju tvungen att ta reda på lite mer om detta.

När du tränar bryts musklerna ner och kroppen behöver tid efteråt för att bygga upp dem igen. Alkohol förhindrar återhämtningen och proteinsyntesen (det som bygger upp dina muskler) avstannar. Alkoholen torkar ut dig vilket även det är dåligt för muskeluppbyggnaden. Alltså är det bättre att vänta med att dricka alkohol en dag efter att man har tränat för att ge kroppen tid att återhämta sig.

Träning efter alkohol ger sämre effekt och kan också vara skadligt. Risken för skador är större än vanligt eftersom musklerna är uttorkade och koordinationen och motoriken är sämre. Med mindre vätska i kroppen får hjärtat jobba hårt för att få runt blodet i kroppen och pulsen blir hög. Efter en fylla avstannar många av kroppens vanliga funktioner för att istället ägna sig åt att göra sig av med alkoholen. Bland annat avstannar fettförbränningen och det kan ta ett par dagar innan den kommer igång igen. Både fett- och alkoholförbränning sker i levern och när det finns alkohol i blodet förbränner den det först. Musklerna får heller inte tillräckligt med energi när levern är upptagen med att bryta ner alkoholen.

Summan av kardemumman är att alkohol gör träningen ogjord och kan vara direkt skadlig. Om man har ett mål med träningen ska man undvika alkohol så gott det går. Dock tror jag inte att en öl eller två gör särskilt stor skada. Det händer då och då att jag tränar dagen efter en fest och så länge man inte kör veckans hårdaste pass tror jag inte att det är farligt. Dessutom har ju träningen andra effekter förutom fettförbränningen som man kan ha glädje av trots bakfyllan, till exempel får du igång cirkulationen, blir piggare, belastar muskler och leder lite och får frisk luft (om du tränar utomhus).

Ibland tänker jag för mycket, börjar fundera över jobbiga saker såsom varför vi är här, vad är vi människor egentligen, vad är meningen med livet? Och jag kommer alltid fram till att vi är bara en slump och att jag bara råkar vara här just nu (även om jag inte riktigt fattar vad "jag" är), och att inget egentligen spelar någon roll för tiden går så fort och om 100 år är jag någon helt annanstans. Om nu "jag" existerar då. Men sen tänker jag ändå att det spelar ju visst någon roll, för även om jag bara är en slump så kan jag ju göra det bästa av det som jag vet är min verklighet just nu. Samtidigt påverkar det jag gör framtida generationer, därför kan det vara bra att släcka lampor, återvinna etc...

Anywho, googlade på ignorance is bliss och hittade det här fantastiska blogginlägget. Det känns som att ska man ändå fundera på sånt här kan man lika gärna försöka att inte bli knäpp under tiden och istället acceptera hur det är/kan vara. För vem vet egentligen? Visst, inte så upplyftande kanske att läsa det som står där, men liksom ignorance kan vara bliss, så kan nog även acceptance innebära bliss.

Pallar man inte läsa så kanske det räcker med det här:

"So, here are some admissions. Get ready to "suck it up" as they say:
- Nobody will ever understand you completely.
- You can only speak for yourself.
- There will always be a major distortion between what you know, what you will be able to communicate, and what people will then comprehend."

Lex!!

Hur är det egentligen det här med träning och alkohol?

Idag var jag på ett sjukt jobbigt spinningpass. Eller egentligen var väl passet inte så jobbigt, men jag gav järnet från början, svettades som en gris och var rätt darrig efteråt. Tyckte ändå att själva passet var roligt; instruktören och musiken är bra och jag gillar känslan av att få ut nåt ordentligt av träningen. När jag kom hem blev det dusch, matlagning och sen gick jag och onsdagsölade med ett par vänner.

Japp, har nu druckit några öl och haft det nice. Och vad jag funderar över är det här med alkohol och träning.. På ett sätt känns det ju som att jag kan dricka öl med gott samvete eftersom jag tränat hårt innan, men på ett sätt känns det som att hela träning går till waste om jag ändå ska dricka öl efteråt. Hur är det egentligen? Skulle det för kroppen vara bättre om man tränar en dag och ölar nästa dag? Eller spelar det ingen roll, alkohol är alltid dåligt för kroppen?

Anywho, efter dagens urladdning har jag kommit fram till att jag ska avboka fredagens spinningpass och gå till gymmet istället. Hade de haft öppet imorgon hade jag kört gym + lunchspin, men det blir comeback för lunchspinnen nästa torsdag istället.

Efter en sån här dag kan jag inte vara annat än nöjd med mig själv. Jag tog äntligen tog i den där lite jobbiga skoluppgiften som har hängt över mig i ett par veckor nu. Det krävdes lite extra ansträngning för den så därför har jag skjutit den på framtiden alldeles för länge. Men dag fick jag alltså den gjord! Underbart! Det kändes så skönt efteråt! Utöver det har jag fått en massa annat plugg gjort också OCH jag har tvättat. Dock kunde jag inte tvätta allt för mitt i alltihop ville inte tvättmaskinen mer och började spruta vatten över hela tvättstugan istället. Tyvärr missade jag detta (tänk vad komiskt det måste sett ut, särskilt om nån var där inne) utan fick det bara återberättat för mig av reparatören som låg på knä med händerna i min tvätt när jag kom in.

Ikväll har jag varit på ett Body Step-pass, vi var fem stycken plus instruktören. Varför, undrade jag en liten stund. Hur kommer det sig att alla bestämde sig för att stanna hemma just idag? Efter lite funderande kom jag på att för vanligt folk är det ju typ "fredag" idag. Men inte för mig som är student, för mig är alla dagar samma. Lite trist, för tänk vad skönt det måste vara att jobba och jobba och sen ha en sån här långhelg att se fram emot. Men man kan ju faktiskt gå och träna ändå! Perfekt start på helgen tycker jag! Jag var jättepepp när jag kom dit och bestämde mig för att verkligen ge järnet hela passet. Men när jag väl kom i gång kände jag mig rätt seg. Dessutom kändes min fot konstig, vet inte om det beror på löpningen. Jag har i alla fall kommit på att det nog inte är så bra att köra Pump (=skitjobbigt för benen) och sen Body Step (=också skitjobbigt för benen) dagarna efter varandra. För då känner jag mig alltid tung i benen på stepen och det är ju synd eftersom Body Step är mitt favoritpass. Konceptet är ganska lätt koreografi men i ett fasligt tempo så att man verkligen ska kunna jobba hårt. Det är alltid bra koreografi och bra musik så att man blir ordentligt peppad och utmattad efteråt. Dessutom är det bra för lår och rumpa om man nu bryr sig om sånt ;)

När jag kom hem tog jag tag i det där berget av disk, inklusive ugnsformen med ingrodd lasagne som jag har försökt ignorera i två dagar. Nu gick det inte längre, men tänk så fint det blev också! inte nog med detta, jag har även vikt tvätt och dammsugit min säng (eftersom jag är allergisk gör jag det titt som tätt, vet inte om det har så mycket effekt dock). Vad mer kan man begära? Tycker nog att jag förtjänar lite Sex and the City-film nu. Ska bara vika lite mer tvätt och stryka samtidigt, sen är det Thank you and goodbye till Fröken Duktig. Imorgon är det tillbaka till mitt gamla vanliga lata jag igen skulle jag tro. Eller inte, jag har inte riktigt bestämt mig än. Jag ska i alla fall börja dagen med ett pass Functional moves, sen kanske det måste bli en promenad också eftersom i morgon ska vara den enda soliga dagen i helgen.

Adiooooos!

Idag har jag knåpat ihop en 230 ord lång text där jag har beskrivit en av mina bästa vänner på tyska. Det är konstigt hur tiden flyger när jag sitter och funderar över adjektivböjningar och relativpronomen, om man jämför med hur fruktansvärt svårt det är att fixa ett litet paper om urvalsmetoder. Inte så att jag jublar över tyskan alltid, men då håller jag mig iallafall till just tyska istället för att logga in på facebook var tredje minut. Till exempel.

Solen har skinit, kaffe i solen och ett städat skrivbord. Och trots att jag är helt fantastiskt trött och har x antal inlämningsuppgifter efter mig så känner jag mig rätt pepp. Imorgon blir det lunch på stan, Athen-plugg med little computer och därefter spinning. Men NU ska jag kolla på senaste avsnittet av the Hills! Lövely.

Det kan vara svårt att hitta motivation till att gå och träna ibland. När jag känner mig trött och seg och verkligen inte orkar ta mig till gymmet brukar jag tänka på hur gott det kommer att kännas efteråt. Den energi jag får av träningen är så mycket mer än den energi jag lägger på det. Så om jag tycker att jag egentligen inte har tid att träna övertalar jag mig själv med att tänka på att jag snarare köper mig mer tid genom att lägga en timme eller två på träningen. I och med att att jag får så mycket energi av det kommer jag efteråt har mer tid att lägga på plugg eller vad det nu kan vara tack vare att jag har energi att orka längre än vad jag hade gjort utan träningen. Om inte det är nog för att övertala mig så kan jag titta på den här bilden och bli påmind om varför jag överhuvudtaget lägger tid och pengar på att gå till gymmet. Min kropp tackar mig!



Jag hittade bilden här

"De som inte tycker att de har tid att motionera, blir förr eller senare tvungna att se till att de har tid med att vara sjuka."
Edward Stanley (1799-1869), brittisk politiker.

Jag har alltid varit en hästtjej och väldigt nöjd med att få motion på det sättet. När jag var yngre red jag fem dagar i veckan och efter gymnasiet har jag haft tre hästjobb utomlands, vid olika tidpunkter. Hästjobb är rätt krävande fysiskt så under dessa perioder har jag varit stark och mått bra. Under studietiden har jag ridit 1-3 dagar i veckan och tyckt att det varit rätt lagom mycket motion. Men ändå har jag känt att kroppen blivit svagare och slappare, och det har självklart inte känts särskilt bra. Så i januari i år fick det vara nog och jag köpte årskort till Friskis & Svettis! Ojoj, skulle jag bli som en av de där Friskismänniskorna...?

Och ja, det blev jag! Jag testade spinning och gillade det med en gång. Jag tyckte det var underbart att ta ut sig samtidigt som man lyssnar på hög musik och blir peppad av en instruktör. Och man slipper regn och motvind! Nu går jag på spinning 2-3 gånger i veckan och är fortfarande nöjd. I mars började jag även gå till gymmet på Friskis. Jag tyckte det kändes väldigt läskigt först (kanske bara en massa spännisar där?), men det gick väldigt bra. Friskis är bra på det sättet att man får gratis genomgång med gyminstruktör den första gången man är där (om man vill). Man utformar gemensamt ett program som inriktar sig på just de delar man själv vill träna. Jag har problem med ryggen (det var därför jag fick tummen ur och faktiskt bokade tid till gymmet), så mitt träningsprogram fokuserar mycket på rygg, mage och axlar.

Jag är väldigt nöjd med att ha börjat träna på annat sätt än med hästarna, och jag älskar känslan av att känna mig starkare och ha bättre kondition. Min rygg är dessutom bättre än vad den varit på år. Ibland är jag nästan sugen på att börja springa också! Ska bara läsa lite fler peppande inlägg från Lex, så kanske jag köper joggingskor snart...

Det blev ingen promenad i morse. Jag var alltför trött efter helgen och hade alltför mycket att göra för att hinna. Däremot blev det 30 min löpning och 30 min power-walk ikväll. Jag gillar att springa. Särskilt en dag som denna; mjukt underlag, strålande sol och så grönt i naturen att man blir alldeles matt av hur vackert det är på våren. Jag är en ovan löpare, har bara sprungit i knappt tre månader och har tyvärr inte kunnat gå in för det så som jag har velat. P.g.a problem med benhinnor och vader springer jag fortfarande bara 5 km åt gången och har inte kunnat öka på dosen. Det känns jättetråkigt, främst eftersom det faktiskt har visat sig att jag tycker att det är kul. Mitt mål när jag började i mars var att jag skulle klara av att springa 1 mil till sommaren. Men det målet kommer jag alltså absolut inte kunna uppnå.


Är det konstigt att man blir glad av att springa när det ser ut så här?


Utsikt över hela staden från mitt berg.

Framförallt som nybörjare i löpspåren är det viktigt att vara försiktig och ta det lugnt till att börja med för att inte riskera skador. Löpning är inte särskilt skonsamt för vare sig fötter, ben, knän eller höfter, så om man tidigare har haft problem ska man vara extra försiktig. Jag tror att löpning är en av de motionsformerna med störst skaderisk.

Som det är nu får jag ont när jag springer men inte efteråt eller när jag tränar något annat, så jag tror att det är ganska lugnt. Men jag vågar inte springa mer än högst två gånger i veckan, oftast mindre än så. Om man får ont i benhinnorna, alltså på framsidan av underbenet, ska man vara väldigt försiktig. Smärtan uppstår när benhinnorna skaver mot skenbenet. Det kan leda till benhinneinflammation som är väldigt svårt att bli av med och i värsta fall kan det bli kronisk smärta som kräver operation. Det enda som hjälper om man får ont är vila men det finns också en hel del knep som man kan testa. Det bästa tycker jag är en stretch som man gör sittande mot en vägg med benen i 90 graders vinkel. Lyft upp hälarna så att endast tårna och trampdynan är i golvet, håll i den ställningen minst 30 sek. Det är rätt jobbigt att sitta i den ställningen tycker jag, men stretchen gör att benhinnorna släpper från skenbenet. Vad jag mer har läst mig till är att man kan behandla med ömsom värme, ömsom kyla. Alltså till exempel att skölja benen med varmt och kallt vatten om vartannat. Jag brukar massera underbenen med ormsalva, massage överhuvudtaget ska vara bra.

Klyschan ”det är en hel vetenskap” är en underdrift när det gäller löpning. Bara själva fotisättningen vid löpning är en snårig djungel som har extremt stor betydelse för om man får problem eller inte. Jag funderar själv på att göra en fotanalys för att ta reda på vad mitt problem är, det tråkiga är att det är så dyrt. Vid en fotanalys tittar man på hur man sätter i foten och om man vinklar den för mycket inåt eller utåt. En mycket liten felvinkling kan leda till stora problem. Efter en fotanalys kan man få hjälp med val av lämpliga skor eller skoinlägg. Vill du veta mer om fotisättning, kolla in detta. Det finns massor av skor som är anpassade efter vilken fotisättning man har. Det är verkligen värt att satsa på ett par riktigt bra skor om man ska börja springa och det finns mycket hjälp att få när man ska välja. Jag lär mig mer och mer om löpning och är fortfarande novis i ämnet, men efterhand som jag lär mig delar jag med mig av lite tips här.

nypotatis, paprika, gurka, rädisor, oliver, fetaost, persilja, olivolja, balsamvinäger, salt och peppar. Svensk sommarsallad med grekisk touch (jag gillar att blanda saker). Åh så gott.

Innan jag och H skulle gå ut och parta igår frågade hon mig: "Ska vi fixa nåt med säng och sådär innan vi går?" Jag sa att det kan vi göra i natt när vi kommer hem. Vi skulle hämta upp en tältsäng och täcke från mitt källarförråd. H blev lite orolig och tyckte att det skulle vara bättre att vi gjorde det direkt eftersom hon tyckte det var läskigt att behöva gå ner i källaren på natten. Jag sa: "Nej, nej, det är ingen fara, vi tar det när vi kommer hem. Jag går ner där ensam vilken tid som helst på dygnet och jag är aldrig rädd." Det blev som jag ville.

När vi kom hem framåt småtimmarna gick vi raka vägen ner för trapporna till källaren, men.. vi hörde ett ljud och stannade till för att lyssna.. "Vad är det som låter..?" Det visade sig att det var snarkningar vi hörde. Det ligger någon och sover i utrymmet under trappan! Vi blev såklart ganska skraja och smög försiktigt uppför trappan igen för att inte väcka vem-det-nu-var. Och det var inga dåliga timmerstockar han drog kan jag säga! Det gick liksom inte att missa.
Stackars H som jag hade försäkrat om att det inte var farligt i källaren. Jag kände mig så dum, typiskt att detta hände när hon var med. Men samtidigt väldigt skönt att jag inte var ensam. Hur som helst så var vi ju tvungna att hämta den där sängen, men vi vågade såklart inte gå ner så länge mannen låg kvar.

Så jag ringde polisen. Första gången ever jag har ringt polisen. Jag ringde såklart 114 14 och inte 112 för så akut var det ju inte. Men jag var ändå lite nervös för att de bara skulle skratta åt mig och säga: "det där får ni sköta själva". Men jag pratade med två olika operatörer och ingen av dem skrattade. Tvärtom så fick jag väldigt snabb hjälp. Efter bara några minuter kom två bilar, men bara en stannade kvar. De hade två hundar som skällde som tokar när bilen stannade. Hela bilen skakade och lyfte nästan från marken. Båda poliserna var trevliga och tyckte att det var bra att vi hade ringt. De gick ner i källaren för att försöka väcka mannen, men det tog sin lilla tid. Han måste ha sovit djupt stackarn. Till slut fick de med sig honom upp. Det var en liten farbror med en liten ryggsäck, säkert allt han ägde. Först hade jag varit rädd men nu tyckte jag bara så synd om honom! Han hade antagligen ingenstans att ta vägen och så hade han smitit in i vår trappuppgång för att få sova i några timmar. Jag kände mig nästan dum som var skyldig till att han blev uppjagad. Men vad ska man göra? Gjorde jag rätt eller fel? Om det inte hade varit för att vi var tvungna att gå ner i källaren hade jag kanske låtit honom ligga kvar. Men samtidigt vet man ju inte om han kan vara farlig eller om han är påverkad och i så fall vill jag inte ha honom i min trappa. Poliserna var i alla fall snälla mot honom. Jag blir glad av att träffa på snälla poliser, det flesta är nog det men man hör så mycket dåliga saker om dem också. En av dem var t.o.m. ung och ganska söt också.

Den lilla farbrorn var den första jag tänkte på när jag vaknade i morse. Lilla farbror - hoppas det gick bra för dig. Var inte arg på mig.

Jag är lite förälskad. I Hugh Jackman aka Wolverine. Jag har de senaste tre dagarna (och är fortfarande inte klar) försökt ta mig i genom Australia. Att det tar 3 dagar+ för mig att ta mig igenom den beror inte på att den är dålig utan att det helt enkelt tar så lång tid för mig med en film som är 2h39min lång, jag har varken tid eller tålamod (framförallt inte tålamod) att se hela i ett sträck. Filmen är helt ok men prio ett verkar ändå vara att hylla Mr. Hottie himself för hans enorma sexighet och utstrålning. Det är en oändlig ström av slow motion-scener när han rider, när han häller vatten över sin nakna kropp o.s.v. o.s.v. genom hela filmen. Dessutom är kärleksscenerna mellan allas vår Hugh och Nicole Kidman mer romantiska än vad man trodde att det kunde bli. Tro mig, jag klagar inte, jag är ju själv en av alla dem som sitter i soffan och skälver av upphetsning när jag ser Mannen med stort M. Men det känns ju som filmmakarna inte riktigt litar på filmens storhet i sig utan tror att alla dessa inzoomningar av Hughs starka, håriga bringa är nödvändiga för att få filmen att sälja. Och så kanske det är, för utan Hugh hade jag ju inte ens brytt mig om att kommentera filmen. Som grädde på moset är Hugh inte bara Drover i Australia, han är också Wolverine. Bara namnet får mig att skälva. Det finns ingen som kan bära upp ett par gigantiska polisonger som han kan.

För övrigt så har helgen bjudit på besök av H från Göteborg. Mycket trevligt. Men kanske inte lika coolt som utomhuspartaj. Det skulle jag gärna höra mer om Liz, om jag får? Jag var ganska opepp på fest och så pank som jag inte har varit sen 2006, men det blev väldigt lyckat. Vi hade lite myspys-picnic i parken med rosé, pastasallad, frukt och lite till. Vi trotsade vädret som bara var halvbra och satt ute i närmare 2,5h. När vi väl gick in kunde jag inte knäppa upp byxorna för att gå på toa för att fingrarna var så frusna. Men efter lite mer rosé och lite Eurovision var jag varm och på gång så då blev det lite utgång. Som vanligt när det gäller mina utgångar blev det vansinnigt sent. Efter lite väl stort alkoholintag och alltför många sena nätter/tidiga morgnar den senaste tiden har jag nu bestämt mig för en vit helg. Egentligen beror beslutet på min kassa ekonomi men jag skyller på det förstnämnda, det är en mycket sundare ursäkt.

Apråpå alkoholfritt har jag redan nu bestämt mig för att göra september till en vit månad. Jag ska ha min egen variant av detox som för mig ska innebära no alchol and no added sugar. Jag är typen som gillar planering, gillar att peppa upp mig själv inför något och gillar att ha mål att uppnå. Därför har jag bestämt mig sisådär 3,5 månad i förväg. Anledningen till denna detox-månad är följande:

Jag tränar sisådär 6-8 pass i veckan en helt vanlig vecka, att då kasta bort den ansträngningen varje helg känns idiotiskt. Alkohol förstör det du bygger upp PLUS att man inte kan tillgodogöra sig träning efteråt i x antal dagar. Oftast känner jag mig väldigt dum när jag gör såhär varje helg eftersom jag vet vad det gör med min kropp. Utöver detta mår jag ju egentligen bäst när jag tränar mycket, äter sunt och sover ordentligt. Allt detta till trots så älskar jag ju också att festa. Dessutom finns det inte så mycket andra alternativ som glad singel. Det är ett svårt dilemma. Men just därför ska det bli spännande att ha en helt vit och sund månad, i motsats till alla de andra 11 månaderna. Jag tror att jag kommer må jättebra av det men kommer säkerligen vara supersugen på alkohol när månaden är till ända.

Idag har det inte blivit nån träning alls. Om man inte räknar minigolfen med pappa som träning, haha! Men det är ok med såna dagar också. Det hade varit heeelt ok om det inte hade varit så att jag förutom noll fysisk aktivitet har ätit extremt osunt och extremt mycket. Jag vågar inte ens berätta vad jag har ätit.. Hur som helst mår jag ju absolut inte bra av det. Mår illa, känner mig tung och seg och får magkatarr. Men imorn är jag back on track igen. Det blir eventuellt en liten morgonpromenad och antingen Spump (spinning och pump i samma pass) eller en löptur uppe på berget. Helst vill jag springa en runda men det beror lite på vädret.

Igår morse var jag på ett pump-pass för att fira in helgen. Det var den "jobbiga" instruktören. Med jobbig betyder att hon peppar till max, ibland kan det vara lite jobbigt om man känner sig seg och mest vill gömma sig men oftast är det bra. Igår var vi inte mer än halv klass och hon kom på att vi skulle köra teknikklass, vilket betyder att hon springer runt i salen och petar, håller in och trycker på oss för att vi ska få så bra teknik som möjligt. Jobbigt! tycker många, och det förstår jag. Jag tycker också att det kan vara lite jobbigt när man får "skäll" för dålig teknik så att alla hör, men samtidigt är det skitbra. Vi är där för att bli starkare och vi vill inte skada oss, då är bra teknik a och o. Det är lätt hänt att man börjar lata sig lite och då kopplas fel muskler in, vilket betyder att skaderisken ökar och vi tränar inte den muskeln som vi vill träna. Även om inte instruktören kommer fram till just mig under varje övning så har jag bättre teknik genom hela passet eftersom jag vet att hon kan se mig. Då anstränger jag mig mer. Därför är det toppen att ha ögonen på sig - jag får mer ut av träningen.

För övrigt kan jag varmt rekommendera Body Pump. Det är en träningsform som passar alla. Det är styrketräning i grupp där man använder stång, fria vikter och en step-bräda. Passet är förkoreograferat och går igenom alla kroppens muskelgrupper. Fördelarna är många:

• Det stärker musklerna utan att "blåsa upp" dem. Med det menar jag att du inte kommer att få body buildar-muskler eller gigantiska lår. Eftersom man använder lägre vikter med många repetitioner får man inte stora muskler utan uthålliga istället. Styrketräning (stora vikter, få repetitioner) ger stora, explosiva muskler medan body pump (mindre vikter, många repetitioner) ger sega, uthålliga muskler.
• Det minskar risken för skador, under förutsättning att man gör rätt.
• Det är roligt. Jag hatar styrketräning och skulle aldrig kunna motivera mig att gå själv till gymmet. Men här får jag styrketräning med en instruktör som peppar mig och får mig att ge järnet. Dessutom är det grymt bra, peppande musik.
• Det stärker hela kroppen. Man går igenom hela kroppen; axlar, biceps, triceps, bröst, mage, rygg, lår och rumpa. Varje låt riktar in sig på en särskild muskelgrupp.
• Det är en del av Les Mills-konceptet. Det finns över hela världen och koreografin är samma överallt (byts ut var 3e månad) så oavsett om du är i Australien, Mexico eller Sverige så vet du vad du kan vänta dig. Kolla in Les Mills för att hitta ditt närmsta gym som erbjuder Body Pump!

I höst ska jag plugga min troligen sista termin på universitetet. Under terminen ska jag försöka söka jobb och förhoppningsvis hittar jag ett i början av 2010. MEN jag har otroligt svårt för att bestämma mig. Jag förstår att det vettiga är att satsa fullt ut på att hitta ett arbete någonstans i Sverige, samtidigt som jag ändå inte riktigt känner mig klar med det flexibla liv jag lever nu. Jag vill fortfarande ut och resa, jag vill bo utomlands och jag vill plugga utomlands.. Vi får se vad som händer. Mina alternativ just nu för 2010 är som följer:

- söka jobb i Sverige (och då få ett fantastiskt roligt och välbetalt jobb i någon skojig stad som exempelvis Malmö eller Stockholm)
- sticka till Nice en termin och plugga franska 1
- flytta tillbaka till London och försöka få ett kvalificerat jobb
- arbeta med vad som helst, vart som helst, för att tjäna ihop pengar till en långresa
- plugga en termin till här i Lund...

Jag vet vad jag borde göra, jag vet vad jag vill göra och jag vet vad drömmen skulle vara...

På tal om annat så hamnade jag på ett fantastiskt utomhuspartaj igår! Grabbarna här i huset hade fest och tydligen hade Parentesen ett väldigt organiserat utomhusdisco - musiken spelade till halv fyra... Hemskt roligt. I säng halv sju i morse, så inte många knop har gjorts idag... Vad har Lex gjort i helgen?

Tänk, jag drömde att Lex hade satt igång bloggeriet på riktigt - och nejmen, här är ju ett första inlägg! Känns väldigt roligt att blogga tillsammans med en kompis och jag har en känsla av att det här kommer bli riktigt bra. Även jag har bloggat tidigare och tyckt det vart väldigt roligt, men av olika anledningar har jag valt att lägga ner tidigare bloggar. Den här gången känns det mer uppstyrt och seriöst, vilket är väldigt peppande.

Och vad kommer då jag tillföra den här bloggen? Well, även jag är intresserad av träning och kost, även om jag tror att Lex har mer kunskap inom det området. Jag älskar att laga mat (vegetariskt) och kommer nog dela med mig av lite roliga recept som kan fungera som inspiration för alla veggisar där ute. Dessutom är också jag i slutskedet av mina studier och börjar fundera mer och mer på det "verkliga" livet som väntar runt hörnet. Det livet då man arbetar mån-fre, har mindre frihet men bättre ekonomi och förhoppningsvis roliga arbetsuppgifter. Det ska bli spännande.. Men först ska man ju som sagt skaffa ett jobb, och det kommer bli en intressant väg dit! Men oavsett vad som händer så kommer det ordna sig - det gör det alltid.

Jag är även väldigt intresserad av andra människor, upplevelser och länder. Jag har bott utomlands i perioder och önskar egentligen att jag kunde resa och se ännu mer av världen. Vem vet, det kanske blir av det med. Hur eller hur, jag ser den här bloggen som ett projekt under utveckling. Det ska bli spännande att se vad Lex och Liz kommer fundera över.

Wee! Nu är vi igång med en ny blogg. Ska bli roligt att försöka sig på det igen. Jag har haft en tidigare och tyckte att det var superkul men hade inte riktigt tid och energi att lägga på den. Men nu har lusten kommit igen och den här gången är vi ju två!! Det känns lite originellt men framförallt är det ju himla skönt att dela ansvaret för att vara aktiv stup i kvarten med nån annan. Jag har en massa idéer om vad jag vill skriva om men ska nog ta det lite lugnt till att börja med så att jag inte blir totally obsessed som jag brukar ha en tendens att bli av allt möjligt. Vi kommer nog ha lite varierande teman här men min tanke är att skriva om:

1. Kost, träning och hälsa som är ett av mina stora intressen men som jag absolut inte vill utge mig för att vara någon expert på.

2. Studentlivet som sakta men säkert håller på att förvandlas till vuxenliv på riktigt med allt vad det innebär. Jag ska berätta om mitt jobbsökande, all den ångest det medför och hur jag går tillväga i jakten på mitt drömjobb. Just nu har jag varit ganska oseriös i mitt jobbsökande men till hösten är det dags att bli riktigt hardcore. Jag ska få full koll på alla jobbsajter, hur man skriver det bästa CV:t och vad man ska tänka på vid första intervjun.

Utöver detta lär det väl slinka in lite andra tankar och händelser emellanåt också. Ja, nu har jag planen då är det väl bara att sätta igång. Men mer än så här blir det nog inte idag. Adios så länge!

...skulle jag nog vilja säga. Hej!