Två personer, olika platser, en blogg

Livet är ett virrvarr av förvirring och olika vägar att gå, och jag vill göra massor och ingenting. Ute är det grått och jag ska gå och läsa lite mer juridik och i helgen blev jag väldigt mycket raggad på. Jag har läst gamla texter jag skrivit och önskar jag kunde gå tillbaka och dela med mig av 26-årig visdom till 16-åriga jag. Och om tio år vet jag ännu mer och det ska bli spännande att se vart jag är då, vad jag gör, vad jag har gjort.

Var på tredje boxpasset igår. Lite mer förvirrande än tidigare eftersom det var annan instruktör, men det gick väl ok ändå. Själva boxandet gillar jag verkligen, och tycker är askul. Sen att man måste stå ut med diverse andra övningar däremellan är väl nåt man får ta, helt enkelt. Och nu börjar träningsvärken from hell krypa fram igen. Känns riktigt bra, även om det är jobbigt att flytta lagboken från väskan, och sånt där viktigt.

Lagade nyss en rödbetssoppa som blev helt fantastiskt god. Well done, chef!

Och ja just, har bokat biljetter till lovely London. Och dessutom snackat med mr V om det, och ja, jag är välkommen att hälsa på honom också. Jag längtar. Just som jag bestämt mig för att lägga ner.. ach ja.

Snart blir det födelsedagsfika med grymma Mohey och därefter danskaföreläsning.

Det är kanske dags för mig och Lex att dela på oss? Här blir ju inga barn gjorda, som min käre far skulle sagt.

Lex kanske vill ha en Norgeblogg? Och jag vill nog skriva mer på min suuuuperhemliga blogg. Tål att tänkas på iaf.

Btw, idag snoozade jag i 2h, utan att vara bakfull. Bara trött. Jag har tänkt shoppa, plugga och spinna idag och jag känner inte för att göra nåt alls. Det regnar och är grått ute. Men nu jäklar blev jag hungrig. Hajdå!

Jag är SÅ glad för Lex skull! Helt fantastiskt att hon fick jobbet och hon är verkligen värd det.

Dessutom gör det att jag själv får lite hopp inför framtiden. Just det att hon fick jobbet utan att ha tre års arbetserfarenhet efter examen känns hoppfullt. Visserligen tror jag Lex är rätt mycket mer driven och ambitiös än vad jag är, men nog tusan kan jag skärpa till mig.. haha, nån gång kanske.

På sistone har jag inte haft så mycket lust till att blogga här. Kan nog ha med att göra att jag känner mig rätt ofokuserad och förvirrad, vad sjutton håller jag på med och vad kommer jag göra i vår? Min plan är att vara färdigpluggad i januari - men med detta kommer en hel del problem. För det första: inget plugg - inget csn - inga kosing alls. Så vad har jag för alternativ när jag då kommer vara fattig, fattig, fattigast? Jo:

- söka jobb, jobb, jobb såklart (i halva Sverige iaf) och helst få ett jobb innan jag är färdigpluggad.
- söka jobb, jobb, jobb såklart, inte få något, bo kvar här och leva på lånade pengar (mam&pap). Men efter bara ett par månader på lånade pengar har jag mer skulder än vad jag vill ha så detta är egentligen inget alternativ.
- söka jobb, jobb, jobb såklart, inte få något, flytta hem till mam&pap och förvandlas till sur tonåring. Känns inte heller riktigt som ett alternativ.
- säga upp min lägenhet, säga upp mitt Sverige-liv för ett tag, flytta tillbaka till London, jobba i stallet, bo i en dyr möglig lägenhet utan vettig uppkoppling och samtidigt försöka söka jobb. Egentligen inget bra alternativ, men...

...jag saknar London! Jättemycket. Men är jag beredd att ge upp allt det bekväma som finns här i Sverige?

Men om jag stannar här, är jag beredd att bli en bitter arbetslös och ångra att jag inte flyttade tillbaka till min vackra sketna spännande storstad?


My Darling City, utsikt från Millennium Bridge.

Imorgon ska jag på mitt livs första bröllop! Jag är typ nervös och det känns som att jag har sjutusen saker att fixa. Men egentligen är nog allt rätt ok - det är ju ändå inte jag som ska gifta mig (utan en av mina allra bästa vänner)! Mitt största problem just nu är att mina nyinköpta skor har börjat göra ont så in i skogen.. kommer jag klara mig? Ska ta med ett par bekväma skor också, men de kan jag ju inte ta på mig förrän alkoholen börjat flöda, så det är rätt många timmar med ontskorna på först.. Förr i tiden plågade jag mig lugnt i obekväma skor med hög klack, men nu har jag nog blivit lite för gammal och bekväm av mig.

Men idag var det jag som popped the question! Eller inte den frågan... utan the question om jag även kan hälsa på mr V om jag bokar biljetter till London i okt/nov. Svaret kom direkt och var väldigt positivt. I think he likes me...

Jag har tappat bloggmotivationen. Jag vet inte riktigt varför, men så är det.

Bra grejer jag egentligen har velat blogga om:

- testade ki box förra onsdagen. Grymt jobbigt, helt fantastiskt roligt!
- planerade möhippa förra veckan. Drömde mardrömmar om den och var rätt nervös, men allt gick hur bra som helst! The bride to be vart väldigt glad och tacksam och hade roligt hela dagen/kvällen/natten (i lördags).
- hittade klänning till bröllopet idag! Helt fin och perfekt på de flesta sätt.

Mindre roligt:

- den svarte katten blev avlivad idag. Hade antagligen utvecklat epilepsi, vilket har skrämt mam&pap den senaste veckan. Kan även ha haft nåt att göra med hans dövhet. Fanns hur som helst inget att göra. Trist som fan, men som tur är finns ju den gråe katten kvar.

Annars lipar jag som vanligt till Djurräddarna på Nya Zeeland. Idag vart det 14 katter som blev tvungna att tas omhand - ägaren hade fått en stroke och var tvungen att lämna sina 14 barn. Dessutom handlade det om en massa valpar i en djuraffär som fick massa klagomål. Världens sötaste, och jag är så sjukt blödig när det handlar om djur som far illa. Eller djur som räddas. Eller djur i allmänhet typ. Tönt-jag.

Hmm, känns som lite bloggmotivation kom tillbaka.

I fredags hände bland annat ett par öl och några islänningar. Igår hände tapas, fina vänner, några öl och en gammal korridor på fel sida stan. Och sms-uppdateringar av fotbollen.. Typiskt att missa en sån match. Idag har mest hänt planerande. Mycket att planera, och hemligt är det också. Det är nästan så man blir lite trött ibland.

Och på mr V-fronten intet nytt - eller mycket nytt, beroende på hur man ser det. Det är nåt slags mellanting, limbo, mellanland. Jag är helt enkelt olyckligt lyckligt in love. Upp och ner, heaven and hell.


I slutet av den här gatan finns mitt Londonstall. Jag saknar't.

Igår var jag på yoga för första gången. Det var.. intressant! Bästa var nog i början när jag klampade in i den nedsläckta lokalen (gympadojsen på), gick fram till instruktören som satt och mediterade med tända ljus runt sig - och började ställa frågor med "hög" röst - hon svarade halvviskande.

Sen fattade jag grejen och försökte hitta mitt inre lugn. Eller nåt sånt.

Anywho, det jag pratade med instruktören om var min rygg, som är rätt kass. Kändes bra att berätta om den innan så jag enklare kunde göra vissa rörelser på mitt sätt, eller hoppa över dem helt. Hade jag inte sagt nåt hade jag nog gjort allt som man skulle och därmed pajat ryggen (detta hände när jag testade ett core-pass). Jag pallar inte riktigt att vara "sämre" än andra, även om man gör allt för sin egen skull och ingen egentligen bryr sig.

Passet var rätt roligt, och lugnt och skönt. Dock gjorde ryggen riktigt jäkla ont ibland.. Men jag överlevde, och idag är den som vanligt igen. Jag kommer nog gå på yoga fler gånger. Måste nog öva upp min smidighet en del (vig som ett kylskåp!).

Hoppsan hejsan, för ett tag sedan visste jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Exakt samtidigt som de svenska herrarna i finnkampen avgjorde det avslutande 800 m-loppet (och därmed gjorde så att inte bara svenska damerna + flickor & pojkar vann, utan alla svenskar!) - så gick Rasmus Elm av plan i 89:e minuten och blev avtackad med stående ovationer (sista matchen innan avresa mot Holland), samtidigt som då Kalmar FF vann över Hammarby med 3-0.

Ojojoj.

Jag hade alltså tv:n igång, samtidigt som datorn spelade upp radiosporten för mig. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Men jag ställde mig upp och applåderade, lite till allihopa antar jag.

Jag är lite uppstressad i själen just nu. Och lite snurrig i huvudet. Och det är så trist. Och jag tänker för mycket och funderar för mycket och blir alldeles för mycket. Och jag blir så trött på att det här alltid händer.. alltid. Och just därför tror jag nästan att det kommer bli så även denna gång, även om egentligen mycket tyder på att det inte kommer bli så. Men varför ska nåt bli annorlunda just denna gång?

Mycket har hänt. I helgen firade vi Josies födelsedag (Lex, Josie och jag) med utgång i Malmö. Dagen efter åkte vi till Josies familj sommarstuga och hade det fantastiskt i ett par dygn. Riktigt lantliv: vi glömde klockan, gick promenader längs vattnet, drack vin, spelade spel, lagade mat och badade i gigantiska vågor. Ett par riktigt härliga dagar helt enkelt.

Väl hemma i Lund igen har jag försökt plugga inför hemtenta (som var idag). Men det har gått sådär, istället lyckades jag gå ut och dricka öl i onsdags... Det är sånt som händer! Pratade med mr V i telefon.. ajaj mobil till utländsk mobil, mycket dyrt. Men det var det nog värt. Jag saknar honom.

Idag har jag skrivit hemtenta i sju timmar. Det var tråååkigt. Men nu är det gjort! Sommarlov!! Jag dricker lite vin och ska kanske öla lite med Mohey och Em, men jag vill nog egentligen kolla på höjdhoppsfinalen.. Det verkar som det kommer gå igång snart, trots regn, regn och mer regn.

Ojoj, igår var det utgång. Ojojoj.

Jag och Mys kikade först på fotbollen hemma hos henne, käkade chips, drack öl och rosévin. Efter 23 nån gång traskade vi in mot stan, hamnade på uteservering vid Laaaaamtoorget, drack bira och snackade med dudes. Supah nice. Vid stängning försökte Mys få hem två dudes på efterfest, men de fattade inte riktigt och drog med taxi över bron istället...

...fast när de var på andra sidan bron blev det som så att de bara gick in och hämtade lite bärs, och sen satte sig i taxin igen för att åka hela vägen över bron tillbaka till oss. Haha. Så det blev efterfest i natt, sjukt roligt. Jag vart dock väldigt trött efter ett tag och kände mig nästan gammal när jag som första person somnade vid halv sex-snåret ungefär. Haha igen.

Idag vart det pizza och film, innan bästa lillebror plockade upp mig och körde hem mig. Nu är jag trött. Imorgon åker jag till Lund.

Och Mr V är fortsatt fin. Lite för långt borta bara.

I lördags tog jag bussen halvvägs upp till Borgholm för att möta upp Myset och dra på road trip! Ja, två road trips på en vecka (Österlen och norra Öland), ibland är livet gött. Vi började med en exotisk tur i Borgholms lokala ICA-butik, och därifrån styrde vi mot Byxelkrok (ort väldigt mycket norrut). På vägen dit går vägen lite över till östra sidan, så runt Böda bestämde vi oss för att bada. Inte på själva Böda sand dock (massa massa folk), utan lite längre söderut, Böda hamn tror jag det blev. Sandstrand, långgrunt och superhärligt!


Ungefär så såg det ut, även om denna bild är från Österlen... Har inte fått in Ölandsbilderna på datorn än.

Nästa stopp blev i Byxelkrok, där vi pausade nere vid vattnet med frallor och vindruvor. Satt och njöt ett tag innan vi vände söderut igen och drog mot Löttorp. Lunchade där (men när vi beställt insåg vi att klockan var fyra! Tiden går ju fort när man har roligt...) och vände sedan mot västkusten för ett dopp vid Horns udde. Fantastisk stenstrand och häftiga klippor, och att bada där är ju ett äventyr! Hopp från sten till sten - har man tur glider man inte av stenarna... Öland är ju grymt på så sätt att det finns allt - sandstränder där det är långgrunt, hamnar med bryggor och stenstränder med brant kalkstensbotten. Och kust finns det ju överallt på denna långsmala ö.

Vi drog vidare mot Gärslanda, Mys sommarstuga, körde över platta Alvaret bland färister, kossor och Highland cattle. Därefter drog vi oss neråt för en glass i Sandviks hamn innan klockan blev kväll och det var dags att styra hemåt. En helt FANTASTISK dag!

Nu ska jag snart in till stan för att träffa storebror. Livet här i Kalmar ÄR gött!

Jag svettas! Men det är ok, för jag är i Kalmar och har ett helt hus för mig själv. Går omkring i bikini, käkar lunch på altanen och lägger mig i solstolen lite då och då och läser. Gött liv liksom. Pratar lite med katterna gör jag också - de är mest slöa, eller hungriga hela tiden.



Sen är jag lite obsessed också. Men det kan ha att göra med sysslolösheten, det är lätt hänt. Jag och mrV har hörts av varje dag sen jag åkte hem, sms och fb. Minnena och känslorna bleknar, vilket jag absolut inte vill! Samtidigt så inser jag ju att det är absolut bäst att låta det hela rinna ut i sanden... Eller bäst? Bekvämast, antar jag. MEN JAG VILL INTE. Jag vill att han ska vara här. Eller jag där. Eller att vi är någonstans på samma ställe båda två, helt enkelt. Eller är detta en produkt av min egen hjärna, obsessar jag bara för att ha något att obsessa över?

Men se, nu händer det grejer! Känns lite bättre att vara tillbaka i Skånelandet igen. I söndags drog jag, syrran med man och döttrar på road trip runt Skåne. Vi åkte mot Kristianstad och betade sedan av Österlen med diverse sevärdheter i södergående riktning. Vi lunchade vid stranden i Yngsjö, imponerades väldeliga av Brösarps backar och Haväng (supercool strand och naturreservat), såg Stenshuvud på avstånd, åt glass i Kiviks hamn och förundrades över alla äppelodlingar. Vi svängde även förbi Glimmingehus, köpte sura äpplen i ett obemannat stånd och runt skymning var vi vid Ales stenar där syrran+make sprang slalom och barnen var lika söta som vanligt. Vandrade vid stupet (jag två meter därifrån, resten av familjen alldeles vid kanten) och som avslutning på dagen hittade vi ett Max i Ystad. Välbehövligt. En helt fin dag blev det, 11h utflykt kändes som tre.



Igår var det så återigen måndag. En regnig sådan. Jag hade bokat in mig på spinning på kvällen, men insåg att jag skulle träffa Josie då. Så jag avbokade och gick och gymmade istället! Skönt att göra nåt rejält, även om jag hellre rider fem hästar och mockar ut ena sidan av stallet i London. Känns idag i armarna och ryggen att jag lyft skrot, men magmusklerna verkar ha hållt igång under Londonveckorna, för där känner jag ingenting.

Pratade jättelänge med mrV på facebook igår. Kändes riktigt bra.. det kanske blir en englandsresa snart igen. Skulle ju inte vara fel.

Jaha, jag har varit i Sverige i ungefär ett dygn och jag gillar det inte. Inte alls. Visst var det skönt att sova i en stor mjuk säng inatt och att få sova tills jag ville gå upp - men jag saknar trängsel i 60-centimeterssäng, eller obekväm madrass i iskallt yurt, delat med fem smått jobbiga men ändå smått underbara tonåringar.



Visst är det skönt att i lugn och ro kunna interneta ifatt sånt som inte hunnits med, och det är trevligt att kunna äta vad jag vill, när jag vill - men jag saknar galna morgnar med endast en kopp te till frukost, eller en drink efter jobbet som blir till fem - jag saknar att inte bry mig om hur jag ser ut eller om jag duschat idag eller inte, i London spelar det ingen roll. Jag saknar det galna livet där det varje dag händer något, där ett par timmar med en bok på kvällen är värt massor, jag saknar lugnet i farmenlivet, jag saknar det engelska, jag saknar galenskaper som när Sanna hoppar av Sterling på Serpentine och ställer sig och köper glass, jag saknar tuben, jag saknar kvällsfodringen, jag saknar att allt ordnar sig bara man har en kopp te.


Jozef, Karen, Lisa, Sanna

Jag saknar mr V. Varför ska jag lyckas träffa någon som jag verkligen gillar, som har det mesta, som dessutom verkligen gillar mig - som bor i England? Inte ens i London, utan två timmar därifrån... Den sista veckan i London var så himla fin - att åka därifrån var väldigt jobbigt.

Nu är jag hemma från London. Trött, sliten, ledsen och glad. Har bluetoothat mina mobilbilder så nu kommer en bildredovisning ur mobilperspektiv istället för mastodontinlägg.


Ibland glömmer man (om man heter Jessie) cykellåset i stallet, och då får man finna sig i att dricka öl på trottoaren utanför puben.


Chefens pojkar och jag utanför Buckingham Palace (mr V är fotografen, yngsta grabben försöker vara rolig)


En dag blev JAG tvungen att köra från farmen in till the Scrubs, därifrån till stallet, från stallet till farmen med diverse vilsekörningar, PÅ VÄNSTER SIDA, med tre barn i baksätet, på natten i pitch black. Jävlar vilken kick när det var avklarat, jävlar vad rädd jag var medan det pågick.


Figaro och jag ute på tur, första hacken på farmen.


Gymkhana. På startlinjen.


Chefen kommer hem från en ponnyhack.


Världens finaste ponny och jag på väg hem från hack.


Och en massa barn bakom mig.


Ibland gör barnen tokiga saker.


Världens bästa chef ska ge hundarna kvällsmat.


På väg mot the brick buildings.


Back in London - Lisa och Sanna dricker färgglatt.


North ride, Hyde Park, London.


Tea time in the mews.


Wine time in the mews.


Tre eftermiddagar på farmen spelade vi cricket. Tack vare detta, tidigare somrar i england och mr v:s förklaringar förstår jag nu vad det går ut på! Och det var roligt att spela! Jag gjorde så att mr v blev out en gång och gjorde många runs själv. Hihi.


Eftermiddag på farmen: sitting room.


the Mile, Hyde Park. Troy visar sina åsneöron.

Och mycket, mycket, mycket, mycket mer har hänt. Jag saknar redan. London, farmen, hästarna, människorna.

Jag vet inte riktigt var jag ska borja, eller vad jag ska skriva. Livet har ar sa otroligt annorlunda och jag vill komma ihag vad som har hant, samtidigt som det ar onodigt att skriva varsta tradiga inlagget om vilka hastar jag ridit. We'll see...

Efter att ha sovit ett par timmar natten innan resan kom jag antligen fram till stallet runt lunchtid. Da hade jag GATT fran Victoria Station, genom hela parken och upp till stallet - med min gigantiska resvaska. Jag ar sa javla envis ibland. Red tva timmar den eftermiddagen, Amber och sen min alskade Analogue, och pa kvallen var det en middag pa restaurang inplanerad. Massa folk, massa god mat, massa vin och i slutandan gick chefen och Helen in och splittade notan.. sa himla snalla.

Jag sov som en stock och dagen efter red jag fem timmar och hade varsta lyxdagen. K bjod mig och Sanna pa middag och dagen efter var jag ledig. Sa vad gjorde jag da? Jo, jag kladde pa mig ridklader och gick och jobbade i stallet ett par timmar, for att kunna snacka med Alexa som ar tillbaka pa deltid. Just can't stay away...

Pa eftermiddagen tog jag och Mr Vetstud chefens barn till London nr 1, Apsley House. Fint och intressant, men jag tyckte nog det basta var den fantastiska utsikten over the Mile fran andra vaningen. Valdigt trevlig eftermiddag och pa kvallen var det drinks and snacks utanfor stallet, som sedan blev till pubbing och darts for mig, Susy, Mr V och Jozef. Jag traffade double 12 och vann at mig och Sanna!

Dagen efter akte vi till farmen tidigt pa morgonen, och gosh vilken fin vecka. Jag, Sue och Mr V, samt tio snalla roliga barn. Fina ridturer, snall chef, bra mat (Mrs N vart inte alls hysterisk over att jag numera inte ater kott!), rolig hoppning, underbara ponnier och det ena med det andra. Kom hem i lordags, tog direkt taxi till Charing Cross och halsade pa Mac&Lou, sen taxi tillbaka, hamtade upp Mr V, drog pa pub crawl, hittade daypassbiljetter till tuben, akte till Leicester Square och kvallen blev hur bra som helst. For real.

Jobbade sondag eftermiddag, kopplade pa servicen trots ingen somn och tog ut tva trevliga personer i parken. Pa kvallen vart jag och Sue trotta, fixade hamtmat och dackade har i lagenheten. Chefen ar pa farmen sa jag har en three bedroom flat i centrala London helt for mig sjalv den har veckan. DET ar lyx!

Igar jobbade vi mandag som inneholl en fun ride (i vanliga fall ingen ridning pa mandagar). Efter jobbet drack vi upp chefens rosevin och hennes pistagenotter, och idag ar jag ledig och sitter har. Om ett par timmar ska jag mota Susy och sen far vi se vad som hander.

Langsta inlagget hittills! Men det ar bara for att det HANDER sa mycket har. Jag vill inte hem till Sverige igen...

Jag lever! Och jag alskar London! Och jag alskar Surrey! Och igar gjorde vi en pub crawl, hittade tub-biljetter och svangde in pa o'neils och jag har bara sovit nan timma och mar lite illa men jag ar sa glad!

Lordag till lordag har jag befunnit mig nere i Surrey och bara haft fina barn och fina ridturer, fin hoppning (aven om jag flog av Seymour en gang), fin vet student och fina tider helt enkelt. Och nu ska jag jobba i London till nasta lordag da jag aker till farmen igen for att "jobba" - Brian ska ha fest sa det kommer bli en grym helg.

Jag vill inte aka hem till trakiga Lund igen. Men det ar 1,5 vecka tills det hander, sa nu ska jag bara ha det gott. Och jobba hacken av mig. Och hanga pa pubar.